Startsida
Hjälp
Sök i LIBRIS databas

     

 

Sökning: onr:20160264 > Självmord i teorin ...

Självmord i teorin : En analys av olika forskares tolkning av självmord / Nätverk - ett användbart historiskt perspektiv? [Elektronisk resurs]

Axelsson, Thom (författare)
Brusman, Mats (författare)
Linköpings universitet Institutionen för tema (utgivare)
Linköpings universitet Filosofiska fakulteten (utgivare)
Publicerad: Linköping : Linköping University Electronic Press, 2000
Svenska 66
Serie: Socialhistoria i Linköping, 1402-9898
Läs hela texten
Läs hela texten
  • E-bok
Sammanfattning Ämnesord
Stäng  
  • Självmord i teorin : En analys av olika forskares tolkning av självmord Av Thom Axelsson Självmord i all sin tragik tycks vara en av de saker som människorna i alla tider haft svårt att förlika sig med. Det är något som berör alla inblandade med olustiga och vanmäktiga känslor. Därmed är inte sagt att det tolkats och setts på samma sätt genom åren. Ovanstående fall som är hämtat från vårtinget i Fryksdal 1724 ger oss en inblick i hur dåtidens människor såg på självmordet och hur de hanterade det. Självmord och självmordsförsök var kriminellt i Sverige ända fram 1864. Trots avkriminaliseringen så tillämpades en särskild begravning för de som tagit sina liv ända till 1908. Självmord nämns i lagen för första gången i Kristofers landslag 1442 och i den kyrkliga lagstiftningen 1571. Självmördarna hörde hemma bland de grova brottslingarna vilket innebar att de gick miste om en kristlig begravning. Enligt kyrkoordningen från 1571 skulle kyrkan inte ens befatta sig med självmördare. Den som begått självmord skulle föras av skarprättaren till skogen och brännas eller grävas ner på galgbacken. Självmordsförsök nämns i lagen först 1734, men har redan tidigare varit straffbart i praxis. Det heter då att den som försökt begå självmord ska plikta med fängelse vid vatten och bröd, spö eller ris, efter omständigheter. Från att under 1600- talet ha setts som ett djävulens verk och ett brott mot Gud gavs det under 1800-talet allt mer psykologiska och medicinska förklaringar. 
  • Nätverk - ett användbart historiskt perspektiv? Av Mats Brusman Begreppet Nätverk används idag i de mest skilda sammanhang. Oavsett om det handlar om människor eller datorer, avser begreppet oftast en sammanlänkning av ett stort antal fristående delar - med vedertagen nätverksterminologi kallade noder - utan att dessa är hierarkiskt ordnade och utan ett givet centrum. Begreppet har blivit särskilt populärt i betydelsen informell intresseorganisation , där människor på informell basis sluter sig samman kring en fråga som ett alternativ till att förlita sig på etablerade organisationer. Även inom historieforskningen har ett nätverksbegrepp börjat diskuteras, men i en något annorlunda bemärkelse. Historiska nätverk kan ofta ses som efterhandskonstruktioner av de informella sociala band som kan tänkas ha betydelse för en historisk studie. Tanken med begreppet nätverk är att försöka upptäcka hur olika individer och grupper är länkade till varandra genom olika typer av relationer såsom släktskap, medlemskap i föreningar och andra inofficiella sociala kanaler, och att därigenom nå en ökad förståelse av maktspridning, idespridning, beslutsfattande och identiteter. Frågan är vad begreppet nätverk kan tillföra historieforskningen. Finns det någon poäng med att föra in ett begrepp som genom sin karaktär av modeord redan är belastat med en mängd olika betydelser? Frånsett att begreppets popularitet antyder dess användbarhet som metafor, är det viktigt att reda ut vad man menar med nätverk och hur begreppet ska användas. Går det att applicera ett nätverksbegrepp på ett empiriskt material och därigenom nå resultat som inte andra begrepp (klass, identitet, makt) ringar in? Den här uppsatsen är ett försök att klargöra hur ett nätverksbegrepp skulle kunna användas i historisk forskning. Först diskuteras hur begreppet har använts i historieforskning, hur det kan avgränsas och vad det bör innehålla. Utifrån detta görs därefter ett försök att förtydliga nätverksbegreppet som ett alternativt forskningsperspektiv. Begreppet testas på två empirier, dels eget material från två östgötska socknar under sent 1800-tal, dels Birgitta Jordanssons Göteborgsmaterial i hennes bok Den goda människan/rån Göteborg. Slutligen görs en summering av begreppets användbarhet för historieforskningen. 

Ämnesord

Humanities  (hsv)
History and Archaeology  (hsv)
History  (hsv)
Humaniora  (hsv)
Historia och arkeologi  (hsv)
Historia  (hsv)
Inställningar Hjälp

Titeln finns på 1 bibliotek. 

Övriga bibliotek (1)

Ange som favorit
Om LIBRIS
Sekretess
Blogg
Hjälp
Fel i posten?
Kontakt
Teknik och format
Sök utifrån
Sökrutor
Plug-ins
Bookmarklet
Anpassa
Textstorlek
Kontrast
Vyer
LIBRIS söktjänster
SwePub
Sondera
Uppsök

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy