Män till sjöss : En studie av manligheter och yrkesidentiteterbland svenska sjömän / Reklam i populärpressen 1952 och 1967 : Reklammakarnas bild av Veckojournalens läsare [Elektronisk resurs]

• Män till sjöss : En studie av manligheter och yrkesidentiteter bland svenska sjömän Av Daniel Arvidsson Syftet med denna uppsats är, att utifrån minnesberättelser skrivna av sjömän, undersöka och diskutera (I) sjömäns manlighet och (II) sjömäns yrkesidentitet. Minnesberättelserna uppmanades sjömännen att nedteckna efter ett upprop av Nordiska museet år 1953. Frågorna är följande: Vad kännetecknade idealbilden av hur en sjöman skulle vara? Med denna frågan vill jag ta reda på hur sjömännen ansåg att en ”äkta” sjöman skulle vara. Jag vill också ta reda på om det fanns olika identitetsideal kopplade till de olika yrkeskategorierna ombord. Hur uttrycktes manligheten/manligheterna och hur förändrades dessa? Med denna fråga vill jag undersöka den manliga identiteten och om det skedde några förändringar av denna från det att sjömännen gick till sjöss, kring år 1900, till nedtecknandet år 1953.2 Frågan syftar också till att undersöka om  det fanns olika manliga ideal. Hur bemötte sjömännen de klassiska föreställningarna om bordellbesökande, busiga, alkoholdrickande sjömän med tatueringar? Genom denna fråga vill jag ta reda på hur sjömännen behandlade ”samhällets” stereotypa syn på sjömän. Jag vill undersöka om och eventuellt hur sjömännen kopplade ihop en skötsamhet i jobbet med utsvävningarna i hamnkvarteren. Varför såg sjömännens identitet(er) ut som den/de gjorde? Genom denna fråga vill jag försöka tränga bakom manligheten och yrkesidentiteten och undersöka om det fanns ett ”system”, som styrde sjömännens identiteter ombord. Jag vill förstå vad som producerade och reproducerade hierarkin ombord. Genom förståelse av det förflutna växer kunskapen om det nutida. Vi lever idag i ett samhälle där män, i större utsträckning än kvinnor, besitter makt. Genom denna undersökning hoppas jag väcka tankar, som kan vara applicerbara på dagens mansrespektive kvinnoroller. Detta är dock inget jag diskuterar explicit i min uppsats. Nu följer en kort bakgrund till forskningen om manlighet som sedan leder in i den forskning om manligheter och yrkesidentiteter som använts i min studie. 
• Reklam i populärpressen 1952 och 1967 : Reklammakarnas bild av Veckojournalens läsare Av Jonatan Vincent Historieforskningen har ofta kritiserats för att skriva kungarnas och politikernas historia, de rikas historia och männens historia. 1900-talets historia ser dock annorlunda ut. Här har fokus legat, självklart på politiken, men även på ”folket”. ”Folket” det är arbetarklassen, åtminstone utifrån det intresse det har funnits för att forska och skriva om dem. Arbetarklassens värderingar och behov under 1900-talet är således vid det här laget relativt välutforskade. I den här uppsatsen ämnar jag bidra till att bredda kunskapsbilden om folkets behov och värderingar genom att titta närmare på den värld, där det fanns lite mer pengar. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka påstådda behov och värderingar reklammakarna använde sig av gentemot, inte nödvändigtvis överklasshemmet, men hemmet med pengar; det välutbildade hemmet. Undersökningen har en klar genusvetenskaplig prägel. Särskilt intressanta är alltså vilka produkter som riktar sig till män respektive kvinnor. Den tidsperiod jag koncentrerar mig på är 1952 till 1967. Jag kommer att jämföra ett nedslag 1952 med ett nedslag 1967. Valet av tidsperioden motiveras av att det var en tid då många kvinnors livssituation förändrades kraftigt i och med att många började förvärvsarbeta, samtidigt som debatten om könsroller och jämställdhet var livlig. I och med att könsrollerna blev så pass ifrågasatta under tidsperioden tänker jag även studera hur reklamen har förändrats under tidsperioden. Frågeställningar: Vilka produkter gjordes det reklam för i Veckojournalen 1952 och 1967? Vilka produkter riktade sig till kvinnor respektive till män? Vilka argument användes i reklamen för att påverka människor att köpa produkterna? Hur framställs kvinnor och män i reklamen från 1952 respektive 1967? 

Ämnesord

Humanities  (hsv)

History and Archaeology  (hsv)

History  (hsv)

Humaniora  (hsv)

Historia och arkeologi  (hsv)

Historia  (hsv)