Metodutveckling och inventering av juvenila musslor [Elektronisk resurs] Skåne län 2006

• För att kunna följa upp bevarandestatusen av Natura 2000- områden behövs s.k. typiska arter som är lätt uppföljningsbara. För vattendrag av Natura 2000-typen 3260 i södra Sverige skulle en sådan art kunna vara tjockskalig målarmussla, Unio crassus. I ett fungerande livskraftigt musselbestånd ska både unga och gamla individer i alla storleksklasser förekomma. Unga musslor är ofta svåra att se eftersom de sitter djupt nedgrävda i bottnarna. En metodstudie för att undersöka om tjockskalig målarmussla kan användas som en typisk art samt hur man skall gå tillväga för att undersöka förekomsten av unga musslor genomfördes sommaren 2006. Totalt åtta lokaler i fyra åar – Skräbeån, Holjeån, Almaån samt Vramsån - i Skåne län undersöktes. På lokalen Almaån – Fjärlöv testades dykning i kombination med M42 samt utfördes en test av kastkrattans s.k. lutherräfsans effektivitet. Därutöver testades Mulvhämtarens användbarhet på lokalen Almaån - nedan sammanflödet med Hörlingeån. Metodstudien var huvudsakligen inriktad på användandet av M42-håv samt en modifiering av undersökningstypen ”Inventering av bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag” - även kallad ”M42” - (Naturvårdsverket, 1996). M42-håven användes för att gräva upp substrat. Det visade sig vara mer tidseffektivt att ta 2-3 håvtag åt gången för att därefter sålla. Sållningen gjordes med hjälp av grovsåll i form av grillkorg med maskvidd 8 mm via cykelkorg med maskvidd 5 mm via ett finmaskigt såll med maskvidd 1mm. De olika fraktionerna genomsöktes efter musslor. Ifall den sista fraktionen var svår att genomsöka på grund av mycket detritus så överfördes en del av materialet till en freesbee där detritusen dekanterades av. Den ärtgröna freesbeen gav därefter en god kontrast till de små juvenila musslorna som var lätta att plocka ut. Dykning i kombination med användande av M42-håv visade sig vara överlägset bäst för att finna småmusslor jämfört med att enbart visuellt räkna musslorna på botten. Vid jämförelsen mellan dykare som visuellt räknade musslorna och användandet av lutherräfsa visade på en stor felmarginal. Bottensubstratets beskaffenhet hade stor betydelse för hur effektiv kastkrattan var. Mulvhämtare som används för att ta upp proppar med bottensubstrat visade sig vara både tidsödande och inte alls lämplig där substratet bestod av sand och grus. Studien visar att både metoden med inventering med M42-sil samt dykning är värda att utveckla vidare, speciellt så att ett kvantitativt mått erhålls. Tjockskalig målarmussla och andra stormusselarter bör då kunna användas som typisk art för uppföljning av bevarandestatus. Det vore intressant med en djupare utvärdering av de juvenila individernas habitatval på artnivå m.a.p. bland annat substrat. 

Ämnesord

Natural Sciences  (hsv)

Biological Sciences  (hsv)

Ecology  (hsv)

Naturvetenskap  (hsv)

Biologiska vetenskaper  (hsv)

Ekologi  (hsv)

Earth and Related Environmental Sciences  (hsv)

Environmental Sciences  (hsv)

Geovetenskap och miljövetenskap  (hsv)

Miljövetenskap  (hsv)

Limnology  (su)

limnologi  (su)

Systems Ecology  (su)

systemekologi  (su)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

Metodutveckling

M-42

musslor

inventering

Natura-2000

Unio

tjockskalig målarmussla