Religiös förändring under coronapandemin [Elektronisk resurs] Gav religion tröst?

• Har människor i större utsträckning sökt sig till religion för att får tröstunder coronapandemin? Syftet är att studera religiös förändring bland svenska befolkningen före och under coronapandemin 2018 och 2020. Utifrån teorin om religiös tröst formuleras tre hypoteser. Hypotes 1a: Coronapandemin innebär att människor uppfattar att betydelsen av religion har ökat. Hypotes 1b: Coronapandemin innebär att religionsutövningen har ökat jämfört med vad som var fallet före pandemins utbrott. Hypotes 1c: Coronapandemin innebär att fler identifierar sig som religiösa än vad som var fallet före pandemins utbrott. Utifrån teorin om selektiv inverkan av kris på religiositet formuleras två hypoteser. Hypotes 2a: Coronapandemin innebär att främst människor som utövar religion uppfattar att betydelsen av religion har ökat, medan en sådan ökning inte äger rum bland människor utan religionsutövning. Hypotes 2b: Coronapandemin innebär att främst människor som identifierar sig kristna eller muslimer uppfattar att betydelsen av religion har ökat, medan en sådan ökning inte äger rum bland människor som är ateister, agnostiker eller inte har någon religiös identitet. Data utgörs av två frågeundersökningar riktade till urval representativt för den vuxna svenska befolkningen. Hypotes 1a-c får ej stöd, medan hypotes 2a-b får stöd. 

Ämnesord

Social Sciences  (hsv)

Political Science  (hsv)

Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)  (hsv)

Samhällsvetenskap  (hsv)

Statsvetenskap  (hsv)

Statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier)  (hsv)

Statsvetenskap  (lnu)

Political Science  (lnu)

Genre

government publication  (marcgt)

Indexterm och SAB-rubrik

religion

corona

pandemi

sekularisering

gudstjänst