Mixed fuels composed of household waste and waste wood : characterization, combustion behaviour and potential emissions / Mar Edo Giménez.

• Förbränning med energiåtervinning är det huvudsakliga sättet att ta hand om avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas. Det är en väletablerad energikälla i Europa och särskilt i Sverige där 2,2 miljoner ton avfall, däribland inhemskt och importerat hushållsavfall och returträ, förbrändes under 2015. På grund av den heterogena sammansättningen hos hushållsavfall och returträ är förbränning av dessa material i anläggningar med energiåtervinning (så kallade WtE-anläggningar) förknippade med en del driftsrelaterade utmaningar. Det kan även ge upphov till miljöfarliga utsläpp, som dock kan reduceras genom förbehandling av avfallet. I denna avhandling har variationer i sammansättningen hos hushållsavfall och returträ som förbränns i WtE-anläggningar undersökts. Effekten av bränslemixens sammansättning och ev förbehandling på bränslets förbränningsegenskaper samt bildning av långlivade organiska föroreningar (så kallade POPar) såsom polyklorerade dibenso-p-dioxiner och polyklorerade dibensofuraner vid förbränning har utvärderats. Det övergripande målet är att bidra till en djupare förståelse av hur valet av förbehandlingsteknik för avfall kan bidra till att minska skadliga utsläpp till luft när avfallsbränslen förbränns i WtE-anläggningar. Denna avhandling beskriver den stora variabiliteten av metall- och materialföroreningar i inhemskt och importerat returträ och föreslår förbehandlingstekniker för att producera bränslen med låg potential att generera föroreningar. En jämförelse av mekaniska förbehandlingstekniker visade att mekanisk sönderdelning och separering (krossning och siktning) är mer effektivt än s.k. högtrycks-pressning för att minska utsläppen av föroreningar som dioxiner och furaner vid förbränning. Utvärderingen av bränslemixar innehållande hushållsavfall uppvisade en oxidativ nedbrytning i tre steg vid förbränning, och en accelererad nedbrytning av avfallsmaterialet jämfört med vedmaterialet i bränslet, troligen som effekt av innehållet av matavfall och plast i hushållsavfallet. Förbränningsförsök med bränsleblandningar av returträ och hushållsavfall med olika innehåll av matavfall visade att mängden returträ, och inte mängden matavfall, är den viktigaste faktorn för bildning av dioxiner, furaner, klorbifenyler, klorbensener, och klorfenoler. Torrefiering kan vara en lämplig teknik för att förbättra avfallets bränsleegenskaper, t.ex. på grund av dess låga emissioner. 

Ämnesord

Bränslepellets  (sao)

Biobränslen  (sao)

Avfallsförbränning  (sao)

Matavfall  (sao)

Luftföroreningar  (sao)

Biomass energy  (LCSH)

Wood pellets  (LCSH)

Food waste  (LCSH)

Incineration  (LCSH)

Genre

Avhandlingar  (saogf)

Indexterm och SAB-rubrik

MSW

RDF

Persistent organic pollutants

PCDD

PCDF

Solid waste pre-treatment

Torrefaction

Food waste

Contaminated wood

Klassifikation

662.87 (DDC)

Pmaa (kssb/8 (machine generated))