Startsida
Hjälp
Sök i LIBRIS databas

     

 

Sökning: onr:20697869 > Fullmäktigeledamote...

Fullmäktigeledamoten och mandatperioden [Elektronisk resurs] / [Gissur Ó Erlingsson, Richard Öhrvall].

Gissur Ó. Erlingsson, 1974- (författare)
Alternativt namn: Erlingsson, Gissur O., 1974-
Öhrvall, Richard, 1975- (författare)
Linköpings universitet Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (utgivare)
Linköpings universitet Filosofiska fakulteten (utgivare)
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (utgivare)
Publicerad: Stockholm : Sveriges kommuner och landsting, 2017
Svenska 38
Läs hela texten (Sammanfattning och fulltext från Linköping University Electronic Press)
Läs hela texten
  • E-bok
Sammanfattning Ämnesord
Stäng  
  • Denna rapport utgör den andra rapporten i ett större forskningsprojekt om för-troendevaldas villkor i kommunpolitiken, ett projekt med särskilt fokus på indi-vider som för första gången fick ett förtroendeuppdrag i samband med valet 2014. Det övergripande syftet med föreliggande rapport är att uppmärksamma om erfarenheten av att komma in som ny i kommunpolitiken påverkar den nya politikerns syn på kommunpolitiken, på sig själv och sina möjligheter att på-verka. Utöver detta har vi också undersökt andra frågor, bland annat politi-kernas syn på förutsättningar att fullgöra uppdraget, liksom olika aspekter av den lokala demokratin. Kommunpolitiker mindre nöjda med demokratin När kommunpolitiker får ange hur pass nöjda de är med demokratin på olika politiska nivåer, är det anmärkningsvärt att kommunpolitikerna själva är mindre nöjda med demokratin än vad medborgarna är. Detta gäller samtliga politiska nivåer (kommuner, landsting/region, riksnivå och EU), även om skillnaden är minst uttalad på lokal nivå. En ytterligare skillnad är att medborgarna rankar demokratin i riket som helhet högst, medan kommunpolitiker är mest nöjda med demokratin på lokal nivå. Medborgarna anses ha för lite makt, tjänstemännen för mycket I studien har vi ställt frågor om vem eller vilka våra respondenter anser har makten i kommunen, och vem eller vilka som bör ha den. Två grupper står särskilt ut vad gäller glappet mellan vilka som har makt och vilka som borde ha makt. Medborgarna uppfattas ha väldigt lite makt i förhållande till hur mycket makt de borde ha. Det omvända förhållandet gäller tjänstemännen som upp-fattas ha mycket mer makt än vad de borde ha. Erfarenheten av fullmäktigeuppdrag stärker inte självförtroendet Vi har undersökt vad erfarenheten av att vara förtroendevald gör med det egna politiska självförtroendet. Frågan är intressant på ett generellt plan. I litteraturen om politiskt deltagande återfinns nämligen antagandet att ju mer man deltar po-litiskt i gemensamma angelägenheter, desto mer stärks det personliga politiska självförtroendet. Genom att jämföra respondenternas svar i den enkätomgång vi skickade ut före valet 2014, med deras svar ungefär halvvägs in i mandat-perioden, finner vi inget stöd för en sådan tes. Det politiska självförtroendet, åtminstone som vi försöker mäta det, stärks inte. Snarare tycks det försvagas i olika avseenden från första mättillfället till mitten av mandatperioden. Istället framträder en bild av politiker som i stort sett genomgående tycks bli något mer desillusionerade ju längre mandatperioden går. Men detta gäller, måhända över-raskande, inte bara nya politiker utan gäller också mer erfarna politiker. Realistiska uppfattningar om tidsåtgång, men oförstående arbetskamrater Vi har också ställt en rad frågor för att ta reda på hur krävande ett politiskt för-troendeuppdrag kan sägas vara utifrån olika aspekter, där syftet har varit att för-söka identifiera potentiella faktorer som bidrar till vantrivsel eller förtida av-hopp. Två saker är särskilt värda att understryka: För det första, när vi jämför vilken förväntad tidsåtgång våra respondenter trodde att deras uppdrag skulle ta inför valet 2014, med vilken faktiskt tid uppdraget tar mitt i mandatperioden, finner vi att mer erfarna politiker i dag lägger ned ungefär lika många timmar på uppdraget som de trodde att uppdraget skulle kräva; medan nya politiker lägger ned något färre timmar än vad de trodde de skulle göra. Med andra ord tycks förväntningarna om tidsåtgången ha varit tämligen rimliga, och i vart fall är det inte så att nya politiker underskattat hur mycket tid de skulle bli tvungna att lägga ned på uppdraget. För det andra, en faktor som mer eller mindre explicit kan verka hämmande för viljan och möjligheten att vara förtroendevald, är den förståelse man som fritidspolitiker har från kolleger och chefer. Här såg vi att ganska många uppgav att förståelsen för de egna kommunpolitiska åtagandena inte upplevdes vara särskilt stor bland arbetskamrater (30 procent) och närmaste chef (25 procent). Inte positiva till reformer av kommunpolitikens spelregler Under senare år har flera offentliga utredningar föreslagit en rad reformer för att stärka den lokala demokratin. I undersökningen har vi bett respondenterna ta ställning till ett par av dessa – och överlag var kritiken mot reformförslagen stor. Här fann vi exempelvis 1/ en stor skepsis till att sänka rösträttsåldern från 18 till 16 år, där nya var något mer positiva än de erfarna politikerna; 2/ att be-tydligt fler är kritiska än positiva till förslaget att krympa landets fullmäktige-församlingar; 3/ att en överväldigande majoritet av respondenterna var negativt inställda till att ersätta nuvarande system med ”samlingsregeringar” i kommun-styrelserna genom att införa majoritetsstyre, och 4/ att motståndet var starkt mot förslaget att tillåta fullmäktigeledamöter behålla sin plats fastän de flyttar från hemkommunen. 

Ämnesord

Politiskt deltagande  (sao)
Kommunfullmäktige  (sao)
Social Sciences  (hsv)
Political Science  (hsv)
Samhällsvetenskap  (hsv)
Statsvetenskap  (hsv)
Political participation  (LCSH)
Sverige 

Indexterm och SAB-rubrik

politiskt deltagande
politisk socialisation

Klassifikation

352.1409485 (DDC)
Od.04 (kssb/8 (machine generated))
Hjälp

Inga andra utgåvor av "Fullmäktigeledamoten och mandatperioden" hittades

Om LIBRIS
Sekretess
Hjälp
Fel i posten?
Kontakt
Teknik och format
Sök utifrån
Sökrutor
Plug-ins
Bookmarklet
Anpassa
Textstorlek
Kontrast
Vyer
LIBRIS söktjänster
SwePub
Uppsök

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy